Exempel på litterära figurer
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
Kouplan
Man
Han kallar sig Kouplan, men egentligen heter han Nesrine Amipour, född 1988, och är en transsexuell kille i en kvinnas kropp. Han är utbildad journalist men numera papperslös flykting i Sverige, hemlös och arbetslös. Han försörjer sig på att samla burkar och arbeta som ”privatspanare” i fyra romaner av Sara Lövestam samtidigt som han försöker ta redan på vad som hänt hans iranska familj.
-
Alex Recht
Man
Hos Stockholmskriminalen är kommissarie Alex Recht något av en legend. Med mer än 30 år i yrket och ett stort antal svårlösta fall bakom sig börjar han – trots att han älskar jobbet – att se fram emot pensionen och att få umgås med hustrun Lena, som han varit gift med nästa lika länge som han varit polis. I böckerna av Kristina Ohlsson arbetar han vanligen tillsammans med Fredrika Bergman.
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.