Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ulrika Stenhammar

    Kvinna

    Efter att dottern Vera dödats i en olycka glider kriminalaren Ulrika Stenhammar i Stockholm och hennes make isär. Hon får svår ångest, börjar dricka, men blir efter en tid nykterist. Hon är medelålders med brunt hår, bruna ögon och några kilon för mycket – ”inte särskilt vacker” tycker hon själv. Författaren Caroline Engvall låter henne dock bli sambo med den unga journalisten Lovisa Ling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ärren vi bär Bild på bokomslag för Judasvaggan Bild på bokomslag för Dockleken Bild på bokomslag för Kyrkan Bild på bokomslag för Välgöraren
  • Axel Steen

    Man

    Luggsliten dansk polisman, med blå ögon, grånande svart hår och rynkigt ansikte, huvudperson i en svit romaner av Jesper Stein. Drogmissbruk och orimliga arbetstider ledde till att hustrun Cecilie och dottern Emma lämnade Axel Steen. Han byter jobb och blir säkerhetschef – samt slutar med droger – för att reparera förhållandet sedan hustrun kortvarigt varit omgift med hans tidigare chef.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Oro Bild på bokomslag för Bye bye blackbird Bild på bokomslag för Solo Bild på bokomslag för Aisha Bild på bokomslag för Papa
  • Lindsay Gordon

    Kvinna

    Hårdkokt, cynisk och lesbisk kriminalreporter, huvudperson i ett halvdussin romaner av Val McDermid. Hon är socialist, feminist och lyssnar gärna på jazz medan hon förgäves försöker minska sin konsumtion av tobak och whisky. Hennes oortodoxa arbetsmetoder är inte alltid uppskattade, framför allt inte av polisen, men det hindrar inte att hon med stor envishet fortsätter använda dem.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I terrorns skugga
  • Vilhelm Persson

    Man

    Den hypokondriske, knarrige och pensionerade adjunkten – känd för sitt sirliga och korrekta språkbruk – är en ytterst motvillig ”Watson” till sin svåger, det oförbränneliga Statsrådet i Bo Baldersons pusseldeckare. Allt Vilhelm Persson önskar sig är lugn och ro, men Statsrådet använder honom glatt för sina inte alltid korrekta eller ens lagligt genomförda utredningar av gåtfulla mordfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Statsrådet och döden