Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Tom Ripley

    Man

    Han är charmig, snygg och kultiverad samt en helt empati- och hänsynslös seriemördare och psykopat, huvudperson i fem klassiska thrillers av Patricia Highsmith. Thomas ”Tom” Ripley blev föräldralös som femåring, och uppfostrades av en känslokall kvinnlig släkting. Han gifter sig sedermera med den förmögna Héloïse Plisson, men har trots detta framgångsrikt fortsatt sin brottsliga karriär.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mr Ripley : en man med många talanger Bild på bokomslag för Mr Ripley : en man utan samvete Bild på bokomslag för Mr Ripley : en man med onda avsikter Bild på bokomslag för
  • Mervyn Bunter

    Man

    Näst Wodehouses oförliknelige Jeeves anses Bunter vara litteraturens mest kände butler av klassisk engelsk typ. Han är en tålmodig och ständigt korrekt betjänt åt lord Peter Wimsey i de klassiska deckarna av Dorothy L. Sayers, och utför även med heder en del spaningsuppdrag. Han tappar koncepterna endast då hushållerskan tvättar av de dammiga, omsorgsfullt lagrade portvinsflaskorna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Drama kring ung dansör Bild på bokomslag för Kamratfesten Bild på bokomslag för Lord Peters smekmånad Bild på bokomslag för Oskuld och arsenik
  • Torsdag Nesta

    Kvinna

    På engelska heter hon Thursday Next, och är agent för en statlig organisation i en absurd, litterärt genomsyrad parallellvärld till vår. Hon är nygift – men får veta att maken Landen Parke-Laine drunknade som treåring – och har sonen Friday (Fredag). Hennes mor heter Wednesday (Onsdag). Jasper Fforde har skrivit en svit mycket annorlunda fantasy-deckare om Torsdag Nesta och hennes värld.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Var är Jane Eyre? Bild på bokomslag för Uppslukad : en fängslande historia om Torsdag Nesta
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr