Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lincoln Rhyme

    Man

    Han ansågs vara världens främste kriminaltekniker då han blev så gott som totalförlamad sedan han fått ryggraden krossad i en olycka. Lincoln Rhyme, skapad av författaren Jeffery Deaver, övervägde att begå självmord när han kallades in i ett svårt fall – och kunde lösa det. Som hans ögon och ben fungerar den vackra polisen Amelia Sachs, och deras förhållande är inte enbart yrkesmässigt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dans med döden Bild på bokomslag för Den tomma stolen Bild på bokomslag för Stenapan Bild på bokomslag för Mannen som försvann Bild på bokomslag för Det tolfte kortet
  • John Dortmunder

    Man

    Han är en av USA:s mest förslagna tjuvar: han planerar noggrant de mest fantastiska kupper, och har bara åkt fast två gånger då han var ung. Dessvärre är John Archibald Dortmunder otursförföljd: ideligen går hans geniala planer i sista sekunden fel av de mest osannolika orsaker. Hans äventyr skildras i mer än ett dussin underhållande – oftast farsartade – romaner av Donald E. Westlake.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den heta stenen Bild på bokomslag för Barnsligt enkelt Bild på bokomslag för Gott uppförande
  • Kathy Mallory

    Kvinna

    Kathleen ”Kathy” Mallory är lång, blond, grönögd och vacker. Dessutom är hon – enligt sin skapare Carol O’Connell – en sociopat som kan vara både känslokall och hänsynslös. Efter att som sexåring ha bevittnat mordet på sin mor var Kathy Mallory ett gatubarn tills hon adopterades av en poliskommissarie. Uppmuntrad av honom blev hon polisdetektiv. Hon saknar inte beundrare, men lever ensam.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödens sköna konst Bild på bokomslag för Mannen som ljög Bild på bokomslag för Ängel av sten Bild på bokomslag för Blues för Louisa
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr