Exempel på litterära figurer
-
O.P. Nilsson
Man
Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.
-
Fred Hellington
Man
Svensk mästerdetektiv, tidigare anställd vid Scotland Yard, som öppnar privat detektivbyrå vid Torsgatan i Stockholm på 1920-talet. Han har inte helt oväntat stora likheter med en viss Sherlock Holmes. Vid sin sida har han sin krönikör, engelsmannen Robinson ”Rob” Wilkins. Det är också under Wilkins namn som böckerna om Fred Hellington är publicerade, men de är skrivna av Harald Johnsson.
Förekommer i:
-
Vincent Ruiz
Man
Att han dricker för mycket syns på hans ansiktsfärg. I övrigt är han storväxt och kraftfull – inte minst språkligt – med en knäckt näsa. Vincent Ruiz har bakom sig 43 år som polis i London, tre äktenskap och lika många skilsmässor. Han har dock god kontakt med såväl ex-fruarna som sina barn. Och trots att han gått i pension fortsätter han sätta dit brottslingar i Michael Robothams romaner.
Förekommer i:
-
Alex Morrow
Kvinna
Hon har rötterna i arbetarklassen, är kriminalare i Glasgow, mor till tvillingar och huvudperson i polisromaner i ”tartan noir”-genren av Denise Mina. Morrow är inte alltid sympatisk eller korrekt, men hon kämpar för att få arbetslivet att gå hop med modersrollen samt mot kvinnofientliga chefer och kolleger i ett Glasgow som kännetecknas av växande klassklyftor och allt grövre brottslighet.
Förekommer i:
