Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kjell Myrman

    Man

    Kriminalkommissarie vid Stockholmspolisen, som senare får en FN-tjänst och slutligen hamnar hos Interpol. Han är mager, gråögd och rödhårig, röker och dricker mer än han borde och bli allt för lätt amoröst intresserad av kvinnor – inklusive mordmisstänkta sådana. Kjell Myrman är huvudperson i en rad pusselbetonade polisromaner och thrillers av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Är jag mördaren? : ett mord i två plan Bild på bokomslag för Döden kastar långa skuggor Bild på bokomslag för Fäll inga tårar Bild på bokomslag för I dimma dold Bild på bokomslag för Linje Langeland
  • Amanda Rönn

    Kvinna

    Hon är egentligen lärare, men har tröttnat på skolan och istället tagit ett vikariat som journalist i sin gamla hemstad Sundsvall. Amanda Rönn är född 1968, rödhårig, kommer från en stor familj, har ett något trassligt privatliv med olika älskare, men är framgångsrik som amatördetektiv i fem romaner av Emma Vall (gemensam pseudonym för Eva Swedenmark, Maria Herngren och Annica Wennström).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stilla flyter ån Bild på bokomslag för Slutpunkten Bild på bokomslag för Kattjakt Bild på bokomslag för Änglavakt Bild på bokomslag för Vänskapspakt
  • Henry Merrivale

    Man

    Sir Henry Merrivale är av deckarvärldens mest underhållande, fåfänga och lättretade figurer. Han har en hög ställning i den brittiska säkerhetstjänsten och driver statliga byråkrater till förtvivlan. Därtill löser han en rad s.k. omöjliga brott i historier av Carter Dickson, en pseudonym för John Dickson Carr. Merrivale har en stor familj, och är till utseendet mycket lik Winston Churchill.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De försvunna fotspåren
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr