Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Enzo Macleod

    Man

    Brittisk, känd rättstekniker med skotsk-italienskt påbrå. Efter en uppslitande skilsmässa flyttar han till Frankrike och anställs som universitetslärare. Han gifter om sig, men blir änkling. Enzo Macleod är medelålders, grov byggd, och har enligt sin skapare Peter May en komplex personlighet samt ett buffligt temperament – vilket drabbar bl.a. hans två döttrar, en från varje äktenskap.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett kallt fall Bild på bokomslag för Döden i Gaillac Bild på bokomslag för En kamp mot klockan Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Jonas Berg

    Man

    Ung svensk diplomat, samt amatördetektiv i en kort svit tidiga deckare av Jan Mårtenson. Jonas Berg är lång, pigg och alert, med skarpskurna drag och mörkt hår. Han avancerar raskt, och får flera internationella uppdrag. Han återkommer senare som biperson i några böcker om författarens populäre amatördetektiv Johan Kristian Homan, där det avslöjas att Berg och Homan faktiskt är kusiner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Nobelpristagaren och döden Bild på bokomslag för Telegrammet från San José Bild på bokomslag för Tre skilling banco
  • Knut Gribb

    Man

    Nordens flitigaste detektiv: han har löst fall i fler än 1.500 historier! Han skapades av Stein Riverton (pseudonym för Sven Elvestad), men togs över av ett stort antal andra författare. Även svenskar, varför polismannen från Oslo varit verksam också i Sverige. Rivertons Knut Gribb-historier har senare publicerats med huvudpersonen utbytt mot Asbjørn Krag, varför de två är lika varandra.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sista ögonblicket [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Mannen med järnmasken [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Den döde passageraren [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen] Bild på bokomslag för Damen med de tusen namnen [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen]
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek