Exempel på litterära figurer
-
Çetin Ìkmen
Man
Denne är en egensinnig kriminalpolis i sin födelsestad Istanbul, som han älskar av hela sitt hjärta. Men han är väl medveten om dess baksidor, och minnena av brotten han utrett har lett till att han kedjeröker och dessutom dricker för mycket – vilket upprör hans muslimska hustru Fatma. Tillsammans har makarna en stor barnaskara som ständigt växer i antal i Barbara Nadels böcker om honom.
Förekommer i:
-
Erik Winter
Man
Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.
-
Stellan Werne
Man
Journalisten Stellan Werne är en skäligen färglös och vardaglig person, vars privatliv är föga känt: hans yrkeskollega och skapare Torsten Sandberg säger inte mycket om det i sina fyra deckare. Werne är uppenbarligen i yngre medelåldern och ensamstående, han är piprökare och respekterad reporter på en middagstidning i Göteborg. Hans ”Watson” är barndomsvännen och ingenjören Bertil Krantz.
Förekommer i:
-
Göran Ålund
Man
Hårt arbetande kriminalare i Stockholm, först vid Stockholmspolisen, senare i Rikspolisens IT-rotel. Han är en ”smart” polis som utreder olika former av brott, bl.a. mord, terrorism, knarkhandel och bedrägerier. Han drabbas dock av personliga problem – men hämtar sig – sedan hans sambo och kollega Marie mördats i en bok av Ålunds yrkeskollega och skapare, kriminalkommissarie Bo Norgren.
Förekommer i:
