Exempel på litterära figurer
-
Archie Goodwin
Man
Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.
Förekommer i:
-
Gerlof Davidsson
Man
Han är en f.d. skutskeppare, mer än 80 år gammal, och i behov av såväl käpp som hörapparat i det dagliga livet. Men minnet och slutledningsförmågan är det inget fel på. Gamle Gerlof – löst baserat på författaren Johan Theorins morfar Ellert Gerlofsson – är huvudperson, om än inte alltid den egentlige problemlösaren, i fyra lovordade deckare i Ölandsmiljö med antydda övernaturliga inslag.
Förekommer i:
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Stratham Younger
Man
Enligt författaren Jed Rubenfeld är fiktive Stratham Younger den första ”riktige” psykoanalytikern i USA, verksam i början av 1900-talet och huvudperson i två historiska deckare. Han är en vältränad, tämligen ung krigsveteran, lång med lätt väderbiten hud och ett ansikte som många kvinnor fastnar för. Han löser sina fall tillsammans med den något resignerade polismannen Jimmy Littlemore.
Förekommer i:
