Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Joona Linna

    Man

    Finlandssvensk kriminalkommissarie, verksam i Sverige och huvudperson i en romansvit av Lars Kepler (pseud. f. Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril). Joona Linna är medelålders och välbyggd med rufsigt blont hår, ett allvarligt ansikte och grå ögon. Han arbetar efter helt egna idéer, vilket gör att han t.o.m. hamnar i fängelse. Hustrun heter Summa, och de har en dotter, Lumi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Hypnotisören Bild på bokomslag för Paganinikontraktet Bild på bokomslag för Eldvittnet Bild på bokomslag för Sandmannen Bild på bokomslag för Stalker
  • Cormoran Strike

    Man

    Enbent brittisk privatdetektiv och f.d. Afghanistan-veteran med kontor i London. I den första romanen om honom av Robert Galbraith (pseudonym för J.K. Rowling) är han deprimerad med rörigt privatliv och dålig ekonomi. Situationen ändras då han får ett nytt fall och en ny kvinnlig assistent, Robin Ellacott. Han är storvuxen, med hög panna, bred näsa, tjockt krusigt hår och tjocka ögonbryn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gökens rop Bild på bokomslag för Silkesmasken Bild på bokomslag för Karriär i ondska
  • Erik Winter

    Man

    Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Himlen är en plats på jorden Bild på bokomslag för Segel av sten Bild på bokomslag för Winterland Bild på bokomslag för Rum nummer 10 Bild på bokomslag för Vänaste land +9 st
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr