Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Bennie Griessel

    Man

    Han är en medelålders kriminalare i Kapstaden, av medellängd med grånande rufsigt hår, fårat ansikte och slaviskt utseende. Bennie (i originalversionen Benny) Griessel har dock problem. Han super – varför hustrun Anna och deras två barn kastar ut honom, och hon finner en ny partner. Han kämpar envetet mot missbruket, berättar Deon Meyer, och inleder ett förhållande med sångerskan Alexa.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Devils peak Bild på bokomslag för Tretton timmar Bild på bokomslag för 7 dagar Bild på bokomslag för Kobra Bild på bokomslag för Ikaros
  • Suzanne De Decker

    Kvinna

    Respekterad belgisk journalist – ”en av Europas skarpaste”, enligt författaren Marianne Jeffmar – som dessutom är en skicklig amatördetektiv. Som ung studerade Suzanne De Decker nordiska språk, och besöker gärna Skandinavien. Hon är drygt 50 år, ser bra ut och berättar gärna om sina drömmar. Hennes närmaste är systern Monique, samt dottern Claire som hon har med sin gifte älskare André.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ikaros hämnd Bild på bokomslag för Mannen som ville vara Simenon Bild på bokomslag för Det största brottet Bild på bokomslag för I skuggan av en lögn Bild på bokomslag för Mördarens ankomst
  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek