Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Reginald Wexford

    Man

    Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skadan skedd Bild på bokomslag för Syndafallet Bild på bokomslag för Den beslöjade Bild på bokomslag för Dödligt sällskap Bild på bokomslag för En gång mord
  • Ann Lindell

    Kvinna

    Hon är kriminalkommissarie i Uppsala, och huvudperson i en svit lovordade kriminalromaner av Kjell Eriksson. Redan i första boken om henne möter hon lantarbetaren Edward Risberg, och de har ett förhållande som dock senare tar slut – egentligen mot bådas vilja. Lindell har därefter ett något förvirrat privatliv, men i jobbet är hon effektiv, fantasirik och en uppskattad utredningsledare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den upplysta stigen Bild på bokomslag för Stenkistan Bild på bokomslag för Prinsessan av Burundi Bild på bokomslag för Jorden må rämna Bild på bokomslag för Nattskärran +7 st
  • Michelle Maxwell

    Kvinna

    En gång tog hon olympisk medalj i rodd och blev sedan Secret Service-agent, men förlorade jobbet sedan hon slarvat med skyddet till en presidentkandidat som mördades. David Baldacci beskriver Michelle Maxwell som några och 30 år gammal, attraktiv, 175 cm lång, med mörkt hår – samt närstridsexpert. Hon arbetar tillsammans med Sean King, och de har till och från ett… eh, intimt förhållande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den gemensamma nämnaren Bild på bokomslag för Rollspel Bild på bokomslag för Geniet Bild på bokomslag för Dubbelspel
  • Jan Erelius

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mah-jongmorden Bild på bokomslag för Växande hot Bild på bokomslag för Mordet på dr Faust Bild på bokomslag för Sadisterna