Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Ella Andersson

    Kvinna

    Hon lär vara den första rättsläkare som fått en huvudroll i svensk kriminallitteratur; författaren Elias Palm har f.ö. samma yrke. Ella Andersson är cirka 40 år gammal, attraktiv, brunhårig, envis och lever i ett skakigt förhållande i Lund med sambon Markus. Hon gillar antikviteter och ogillar byråkratiskt krångel, vilket gör att hon själv börjar undersöka mordfall hon stöter på i yrket.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Corpus delicti Bild på bokomslag för Causa mortis Bild på bokomslag för Memento mori
  • John Rebus

    Man

    Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hängande trädgården Bild på bokomslag för Förlorade själar Bild på bokomslag för När mörkret faller Bild på bokomslag för Svarta sinnen Bild på bokomslag för Fallen +15 st
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för