Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Gavin Troy

    Man

    Troy är kriminalpolis i det fiktiva engelska countyt Midsomer, och kommissarie Tom Barnabys högra hand. I Caroline Grahams romaner är Troy en duktig och intelligent polis, men hans fördomar – han är bl.a. homofob – och bryska sätt talar till hans nackdel. I TV-serien ”Morden i Midsomer” är hans personlighet tillrättalagd och klart mer sympatisk, och han är fortfarande en skicklig utredare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morden i Badgers Drift Bild på bokomslag för En tragisk mans död Bild på bokomslag för Döden i förklädnad Bild på bokomslag för Skrivet i blod
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Kate Brannigan

    Kvinna

    Privatdetektiv i firman Mortensen & Brannigan i Manchester. Enligt författaren Val McDermid har hon avbrutna juridikstudier bakom sig. Hon är en tuff och slagfärdig dam, och mån om sin integritet och självständighet. Bl.a. vägrar hon att flytta ihop med sin särbo, en musikjournalist som också är hennes närmaste granne. Och hon vägrar ge upp ett fall även när oddsen är emot henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stjärnspådd Bild på bokomslag för Glashus : Kate Brannigans andra fall Bild på bokomslag för Dödligt spel : Kate Brannigans första fall Bild på bokomslag för Blå gener : Kate Brannigans fjärde fall
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek