Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Varg Veum

    Man

    Med böckerna om privatdetektiven Varg Veum lyckades Gunnar Staalesen omplantera den hårdkokta amerikanska noir-deckaren till skandinavisk miljö – i norska Bergen. Veum är en av hemlandets mest kända litterära gestalter, huvudperson även i bl.a. TV-filmer och en tecknade serier. Han är verksam i vitt skilda sociala miljöer, och kommenterar ibland sarkastiskt dagens norska samhälle.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Som i en spegel Bild på bokomslag för Ansikte mot ansikte
  • Nils Bredberg

    Man

    Duktig och effektiv kriminalare i Stockholm, som dock har ett rörigt privatliv vilket inkluderar en otrogen, missbelåten hustru samt det faktum att han ofta förälskar sig i kvinnor han möter. Nils ”Nisse” Bredberg är medelålders, trött och sliten av ett stressigt jobb, men kan ibland ta igen sig i sin bekväma ”tänkarfåtölj” i arbetsrummet. Kjell E. Genberg har skrivit tre romaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Äppelkrigaren Bild på bokomslag för Persikohuden Bild på bokomslag för Bananstjälken
  • Lisbeth Salander

    Kvinna

    En ung punktjej, datorexpert (hacker och cracker) med en olycklig uppväxt – hon var bl.a. inlagd på mentalsjukhus – som är en av Sveriges internationellt sett mest kända litterära kvinnliga figurer. Hon är huvudperson i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Hon är en noggrann planerare med vänstersympatier, och då det krävs en effektiv action-hjältinna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för