Exempel på litterära figurer
-
John Handford
Man
Kommissarie John Handford har inget lätt jobb i Lesley Hortons romaner. Han arbetar i Bradford, en stad som har stora problem med rasmotsättningar och hatbrott. Lyckligtvis har han ett harmoniskt hemliv med hustrun sedan närmare 20 år, Gill, samt tonårsdöttrarna Nicola och Claire. Han är runt 45 år gammal, kraftigt byggd med kantig haka och gråsprängt hår – och hatar att bli väckt nattetid.
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Evald Larsson
Man
Han torde vara Sveriges mest älskade poliskonstapel, den klumpige men förvisso charmfulle Evald Larsson, som gör det mesta på tok men ändå är en av Sveriges skickligaste pistolskyttar. Författaren Gösta Unefäldt låter honom till slut omhändertas av kompetenta lilla kollegan Anita Löfstedt, de gifter sig och får en son. Han är lika lat som förr, men blir smalare… och en rar toffelhjälte.
-
Judy Hammer
Kvinna
Kommissarie Judy Hammer är polischef i North Carolina, Virginia, där hon har att kämpa mot såväl storstadsbrottslighet som envetna öbor i en kort svit romaner av Patricia Cornwell. Hammer är medelålders, olyckligt gift men förtjust i den unge kollegan Andy Brazil, som blir hennes högra hand. I böckerna om dem blandas realistiskt skildrat polisarbete med en del mer osannolika inslag.