Exempel på litterära figurer
-
Johan Kristian Homan
Man
En medelålders antikvitetshandlare i Gamla Stan i Stockholm, samt amatördetektiv och huvudperson i en lång rad romaner av Jan Mårtenson. Johan Kristian Homan älskar god mat, dry martini, resor, siameskatten Cléo – som han hävdar ofta bidrar till lösningen av de fall han blir indragen i – samt sin särbo, vackra, adliga (och yngre) säkerhetspolisen Francine Wallgren, född Silferstierna.
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Tommy Bergmann
Man
Kriminalare i Oslo, runt 40 år gammal, är en man som hatar sig själv och känner ständig ånger. Orsaken är att han misshandlade sin ex-sambo Hege tills hon lämnade honom. Hans trauma blir inte mindre av de ofta fruktansvärda fall han utreder, bl.a. mord på barn och ungdomar, i böckerna av Gard Sveen. Ofta går Tommy Bergmann emot chefernas önskemål och order, men hans envishet ger resultat.
-
Siv Dahlin
Kvinna
Efter sin skilsmässa lämnar undersköterskan Siv Dahlin Göteborg, och tar lågavlönade anställningar i bl.a. Dalarna. Hon är medelålders och vardaglig och kämpar mot begynnande övervikt. Mer hon är också klok och observant, och när plötsliga dödsfall inträffar i böckerna av Aino Trosell litar Siv Dahlin lyckligtvis inte alltid på myndigheternas slutsatser utan gör sina egna undersökningar.