Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Monika Pedersen

    Kvinna

    Det är personalbrist som gör att den unga, ambitiösa ordningspolisen Monika Pedersen tar ett vikariat på våldsroteln i Stockholm. Hon är singel, trivs med jobbet, och får så småningom en fast tjänst. Senare blir hon utarbetad och allvarligt skadad i arbetet, och tillbringar fritiden med att försöka reda ut omständigheterna kring sin mors död. Åsa Nilsonne har skrivit fem romaner om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I det tysta Bild på bokomslag för Bakom ljuset Bild på bokomslag för Ett liv att dö för Bild på bokomslag för Tunnare än blod : en medicinsk kriminalroman Bild på bokomslag för Kyskhetsbältet
  • Kurt Wallander

    Man

    Han bor och arbetar i lilla Ystad i Skåne, vilket inte hindrar att kommissarie Kurt Wallander får leda undersökningar av svåra fall, och jaga såväl seriemördare som internationella förbrytare. Genom böckerna av Henning Mankell samt en rad filmer och tv-serier har Wallander blivit en i många länder uppskattad publikfavorit samt en av Sveriges mest kända litterära figurer.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mannen på stranden Bild på bokomslag för Innan frosten Bild på bokomslag för Hundarna i Riga Bild på bokomslag för Mannen som log Bild på bokomslag för Mördare utan ansikte +9 st
  • Johan Rokka

    Man

    Efter 20 år i Stockholm återvänder Johan Rokka till Hudiksvall, där han fått en tjänst som kriminalinspektör. Eftersom han är trevlig och snygg – med rakat huvud – inleder han kortvariga förhållanden med olika kvinnor samtidigt som han löser brutala mord i Gabrielle Ullberg-Westins erotiska deckare. Hans absoluta favoritdam är dock kusinen Franks femåriga dotter Silja. Privat kör han mc.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ensamfjäril Bild på bokomslag för Springpojken Bild på bokomslag för Fixaren Bild på bokomslag för Slaktaren Bild på bokomslag för Förrädaren
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur