Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • John H. Watson

    Man

    Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Thomas Carnacki

    Man

    Engelsk privatdetektiv som har vissa likheter med Sherlock Holmes. Thomas Carnacki (förnamnet nämns sällan) jagar dock inte enbart vanliga brottslingar, utan även gengångare och andra övernaturliga varelser. Om sina fall berättar han för några vänner medan han ivrigt röker på sin pipa. William Hope Hodgson skrev bara nio noveller om Carnacki, men det räckte för att göra figuren klassisk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Carnacki, spökdetektiven
  • Gunnar Barbarotti

    Man

    Hans pappa är italienare, mamman svensk – och en av de få saker de lyckades enas om var sonens namn. Gunnar Barbarotti är kriminalare i den fiktiva svenska staden Kymlinge. Han är en eftertänksam herre med vardagligt utseende som har otur med sina förhållanden: första hustrun överger honom, den andra avlider i böckerna av Håkan Nesser. I ensamhet för Barbarotti långa inre samtal med Gud.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Människa utan hund Bild på bokomslag för En helt annan historia Bild på bokomslag för Berättelse om herr Roos Bild på bokomslag för De ensamma Bild på bokomslag för Styckerskan från Lilla Burma
  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti