Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Sebastian Bergman

    Man

    Han var en omtyckt person, respekterad som rättspsykolog och ansedd som Sveriges främsta expert på gärningsmannaprofiler – tills han förlorade hustru och dotter i en naturkatastrof. Då slutade han jobba, blev sexmissbrukare och allmänt otillgänglig. Motvilligt har dock Sebastian Bergman tinat upp och låtit sig lockas tillbaka till sitt yrke i böckerna av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det fördolda Bild på bokomslag för Lärjungen Bild på bokomslag för Fjällgraven Bild på bokomslag för Den stumma flickan Bild på bokomslag för De underkända
  • Esther Edh

    Kvinna

    Svensk åklagare som arbetar för EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, i Haag. Esther Edh är – sägs i böckerna av Malin Thunberg Schunke – välutbildad och attraktiv med bestämd mun, blågröna ögon samt något missprydande glasögon. Hon är ensamstående, men saknar inte beundrare – t.ex. älskaren Johnny Kallert – och har en färgstark och effektiv chef i italienskan Fabia Moretti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De rättslösa Bild på bokomslag för Ett högre syfte Bild på bokomslag för Bara ett spel Bild på bokomslag för Blind vrede Bild på bokomslag för Priset för ett liv
  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek