Exempel på litterära figurer
-
Bertil Durell
Man
Han känns igen på sitt röda hår och den knubbiga figuren. Därtill har han vildsint färgglada slipsar och kan vissla alla de mest kända ariorna ur de mest kända operorna. När läsarna f.f.g. möter Bertil Durell är han kriminalassistent, men befordras raskt under årens lopp. Dessutom gifter han sig med den politiskt radikala Vera Bernheim samt löser ”omöjliga” brott i romaner av Jan Ekström.
Förekommer i:
-
Anna Holt
Kvinna
Den kvinnliga polisen – sedermera polismästaren – Anna Holt i Stockholm skapades av Jan Guillou och Leif G.W. Persson i de TV-serier om henne som de skrev manus för på 90-talet. Hon har sedan under årens lopp haft mer eller mindre stora roller i några av de romaner de skrivit var för sig. Holt är en komplicerad personlighet, men en envis och idérik utredare och skicklig förhörsledare.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Michael McLoughlin
Man
Äldre, något överviktig polisman i Dublin, som efter pensionen köpt hus i en badort utanför staden. Han är singel – men inte ointresserad av kvinnor – och närmaste familjen är liten: modern, som bor på ett ålderdomshem, samt en syster. Fadern, som också var polis, dödades i tjänsten. Som pensionär blir Michael McLoughlin motvilligt indragen i olika kriminalfall i romaner av Julie Parsons.
Förekommer i:
