Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Mma Makutsi
Kvinna
Hon kämpar med sin dåliga hy och missklädsamma glasögon, men Mma Grace Makutsi har imponerande höga betyg från sekreterarutbildningen och är en dam med skinn på näsan och rapp tunga. I Alexander McCall Smiths romansvit om Damernas detektivbyrå i Botswanas huvudstad Gaborone är Mma Makutsi först anställd, men blir efter en tid byråns delägare. Hon är också lyckligt gift med Phuti Radiphuti.
-
Beatrice Farkas
Kvinna
Liksom sin skapare Carolina Neurath är hon en framgångsrik ekonomijournalist. Men Beatrice Farkas går helt in för sitt arbete: hon är envis, egensinnig och snarast asocial. Hon attraherar män men bor ensam i Gamla stan i Stockholm, och har enbart tillfälliga förhållanden. När hon var åtta år dog hennes mor i cancer, och hennes fasta punkt i tillvaron är nu hennes ungerska farmor Eszti.
Förekommer i:
-
Rebecka Martinsson
Kvinna
Vacker och välutbildad jurist – först advokat, sedermera åklagare – som har en central roll i samtliga Åsa Larssons deckare. Rebecka Martinsson är i de första böckerna bosatt i Stockholm, men återvänder i jobbet till Kiruna, där hon växte upp, och flyttar senare tillbaka dit. Hon har en hel del trassel i såväl yrkes- som privatlivet, men får stöd av vänner, bl.a. polisen Anna-Maria Mella.
Förekommer i:
