Exempel på litterära figurer
-
Christopher Silfverbielke
Man
Han har varit verksam som bl.a. aktiemäklare och riksdagspolitiker, men framför allt är Christopher Silfverbielke en fullfjädrad psykopat, mördare och bedragare – svensk kriminallitteraturs vidrigaste figur. Men han är snygg, charmig, välklädd och artig, vilket gör att han lätt får kvinnor på fall i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund. Och hans hämndaktioner är extremt brutala.
Förekommer i:
-
Statsrådet
Man
Hans namn är en lika väl förborgad hemlighet som författarens Bo Baldersons verkliga identitet. Statsrådet – som suttit i såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar – har ärvt en väldig förmögenhet, är lyckligt gift och har 16 barn (varav ett adopterat). Han älskar att lösa mordfall, på sitt eget sätt och till omgivningens förtvivlan, men till allas stora häpnad lyckas han också…
Förekommer i:
-
Adam Dalgliesh
Man
Framgångsrik och respekterad kriminalpolis och poet i romaner av P.D. James – som i första boken dock skrev hans efternamn Dalgleish, vilket lett till viss förvirring. Han är en typisk engelsk gentleman, lågmäld, saklig, osentimental, som ibland arbetar mer som en klassisk brittisk privatdetektiv än polisman, och som vant och smidigt rör sig i skilda geografiska och sociala miljöer.
Förekommer i:
-
Klara Andersson
Kvinna
En av få svenska kvinnliga spioner i litteraturen, verksam för CIA och svensk säkerhetstjänst. Privat är Klara Andersson tolk och TV-producent, och har varit bosatt 20 år i Spanien då hon var gift med Manuel, vars barn hon ännu har god kontakt med. Hon är runt 50 år gammal, lång, rundhyllt och attraktiv, och ändrar ofta hårfärg. Och så är hon huvudperson i tre romaner av Maria Gustafsson.
Förekommer i:
