Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kajsa Hillman

    Kvinna

    Hon har blågrå ögon, är brunett (men beskrivs ibland som svarthårig) och är ”välväxt”. Sedan hon blivit anställd på Hillmans Detektivbyrå i Stockholm visar hon sig vara skicklig i yrket. Dessutom förför Kajsa Hillman (född Larsson) elegant chefen John Hillman och gifter sig med honom: tillsammans har de sonen Olof, kallad Olle. Folke Mellvig skrev en rad romaner och noveller om makarna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stjärnfall Bild på bokomslag för Mord på halsen Bild på bokomslag för Hillman och Kavaljeren Bild på bokomslag för Farligt för familjen Bild på bokomslag för Brott i paradiset
  • Adam Dalgliesh

    Man

    Framgångsrik och respekterad kriminalpolis och poet i romaner av P.D. James – som i första boken dock skrev hans efternamn Dalgleish, vilket lett till viss förvirring. Han är en typisk engelsk gentleman, lågmäld, saklig, osentimental, som ibland arbetar mer som en klassisk brittisk privatdetektiv än polisman, och som vant och smidigt rör sig i skilda geografiska och sociala miljöer.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Döden går ronden Bild på bokomslag för Mord i sinnet Bild på bokomslag för Onaturlig död Bild på bokomslag för Slut hennes ögon Bild på bokomslag för Yttersta domen
  • John H. Watson

    Man

    Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur