Exempel på litterära figurer
-
Lisa Mattei
Kvinna
Leif G.W. Persson skrev 2005 om den unga kriminalinspektören Lisa Mattei; tio år senare var hon en medelålders operativ chef för Säpo. Hon gjorde snabb karriär, men har dåligt samvete för att hon sällan hinner umgås med familjen, maken Johan och dottern Ella. Hon har en privat förmögenhet, och är något av en finsmakare vad det gäller t.ex. kläder. Men hon är en begåvad och skicklig polis.
-
Camille Verhœven
Man
Författaren Pierre Lemaitre gör inte livet lätt för sin medelålders kriminalkommissarie Camille Verhœven i Paris. Hans gravida hustru Irène torteras till döds i första boken: i den fjärde blir hans flickvän Anne Forestier nästan dödad i samband med ett rån. Den kortvuxne (145 cm) och helt skallige polismannen, som inte alltid är särskilt sympatisk, löser fallen: därefter säger han upp sig.
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
-
Peter Ullman
Man
Egentligen är han deckarförfattare, men när han på olika sätt blir inblandad i mordfall kan han inte låta bli att agera detektiv – och gör det med framgång. Julius Bark (pseudonym för duon Evert Lundström och Jan Moen) skrev tre romaner om honom. Peter Ullman bor i Stockholm, är rödlätt, stornäst och rund om magen. Han röker pipa, gillar whisky och har en energisk och bestämd mor.