Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
Förekommer i:
-
Carol Jordan
Kvinna
Kriminalaren Carol Jordan leder en specialgrupp för utredning av grova våldsbrott i fiktiva Bradfield i England. Hon samarbetar med profileraren Tony Hill i en svit deckare av Val McDermid. De har ett trassligt privat förhållande, som tar slut när Jordan lämnar yrket: hon bryter ihop efter mordet på hennes bror. Senare gör hon dock come back i poliskåren, och samarbetet med Hill upphör inte.
Förekommer i:
-
Göran Persson
Man
Han började vid polisen i Lysekil på 1910-talet, och när läsarna först får möta honom runt 20 år senare är han en mogen men ändå ungdomlig överkonstapel, som trivs med jobbet och arbetskamraterna, men även hemma hos hustrun Inga och fostersonen Otto. Lennart Brohed har skrivit en svit historiska pusseldeckare om Göran Persson, vilka även skildrar stämningarna i Sverige under tidsperioden.
