Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jan Bertilsson

    Man

    Studierektor (senare rektor) Jan Bertilsson är en medelålders, vardagsgrå, sliten skoltjänsteman, i grund mycket snäll och vänlig, som med olika kumpaner genomför en rad geniala kupper – ibland med lyckat slutresultatet, ibland inte. Han är gift med Elisabet, har familj samt ständiga ekonomiska problem. Dessutom är han huvudperson i en rad humoristiska kriminalromaner av Tomas Arvidsson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Utanförskapet : en thriller i livets utkant Bild på bokomslag för Trippelstöten Bild på bokomslag för Studierektorns byte Bild på bokomslag för Enkelstöten Bild på bokomslag för Studierektorns sista stöt
  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Kent Mortland

    Man

    Han är mörkhårig, med lite för stor näsa och haka och håller sig i god form genom att jogga. När han introduceras i Peter Gissys debutdeckare är PR-mannen Kent Mortland nybliven änkling sedan hans östtyska hustru Gretel avlidit i cancer. Han bor med deras dotter Paula i ett radhus i Åkered utanför Göteborg. Han är Tysklandsvän, besöker ofta landet – och blir inblandad i olika brottsfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blå åtrå Bild på bokomslag för Svart hämnd Bild på bokomslag för Vit sorg Bild på bokomslag för Röd död Bild på bokomslag för Gul ondska
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek