Exempel på litterära figurer
-
Stratham Younger
Man
Enligt författaren Jed Rubenfeld är fiktive Stratham Younger den första ”riktige” psykoanalytikern i USA, verksam i början av 1900-talet och huvudperson i två historiska deckare. Han är en vältränad, tämligen ung krigsveteran, lång med lätt väderbiten hud och ett ansikte som många kvinnor fastnar för. Han löser sina fall tillsammans med den något resignerade polismannen Jimmy Littlemore.
Förekommer i:
-
Maurice Wallion
Man
Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.
Förekommer i:
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Svenne Mattsson
Man
Han har aldrig förlåtit föräldrarna för sitt namn: John Frithiof Gary Sven Mattsson. I de ljusskygga kretsar han rör sig är han känd enbart som ”Svenne” Mattsson. Han kallar sig säkerhetsexpert och har egen firma, i realiteten är han datorgeni, tjuv, bedragare och fifflare som tillsammans med kumpanen Kenneth Lind genomför en rad mer eller mindre lyckade kupper i böcker av Tomas Arvidsson.
Förekommer i:
