Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Sherlock Holmes

    Man

    Sägs vara historiens mest kända litterära gestalt, stjärna också på film och i TV. Hans krönikör, dr Watson, och adressen 221B Baker Street i London är nästan lika berömda. Arthur Conan Doyle skrev fyra romaner och fem novellsamlingar om honom, sedan dess har mästerdetektiven under såväl eget namn som en mängd alias varit huvudperson i tusentals berättelser av andra författare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Det spräckliga bandet Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i ny belysning Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Paul Kennet

    Man

    Flitig piprökare, fil.dr. samt läroverksadjunkt som i tio pusseldeckare av H.-K. Rönblom medverkar till att mord blir uppklarade på olika håll i Sverige. Paul Kennet är en tämligen intetsägande herre med ofta okammad blond pannlugg och sägs se ut som ”en ursäkt på stående fot”. Han får hjälp i sina undersökningar av systern Susanne Mattsman, senare av hustrun, modejournalisten Lena Åtvid.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bok över obefintliga Bild på bokomslag för Död bland de döda Bild på bokomslag för Död men obegråten Bild på bokomslag för Döden i grytan Bild på bokomslag för Höstvind och djupa vatten
  • Michael McLoughlin

    Man

    Äldre, något överviktig polisman i Dublin, som efter pensionen köpt hus i en badort utanför staden. Han är singel – men inte ointresserad av kvinnor – och närmaste familjen är liten: modern, som bor på ett ålderdomshem, samt en syster. Fadern, som också var polis, dödades i tjänsten. Som pensionär blir Michael McLoughlin motvilligt indragen i olika kriminalfall i romaner av Julie Parsons.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mary, Mary Bild på bokomslag för I det förflutnas grepp Bild på bokomslag för En sista söndag
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur