Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Hafez el-Assad
Man
Han kallas kort och gott Assad av sina kolleger i kriminalromanerna av dansken Jussi Adler-Olsen. Trots att han saknar formella meriter är han anställd i polisens s.k. cold case-grupp, Avdelning Q. Han är frikostig med sina kunskaper om bl.a. olika vapentyper, men talar ogärna om sig själv. Assad härstammat från ett arabland, troligen Syrien, och har vissa problem med det danska språket.
Förekommer i:
-
Sidney Chambers
Man
James Runcie har skrivit en svit romaner om Sidney Chambers, kyrkoherde i Grantchester nära Cambridge, och skildrar dennes verksamhet som präst och amatördetektiv. Den gode kyrkoherden är reslig, smärt, drygt 30 år gammal med hög panna, örnnäsa och bruna ögon. Han är gift med den tyska änkan Hildegarde Staunton, och de har dottern Anna. Kriminalaren Geordie Keating är en mycket god vän.
Förekommer i:
-
Syster Fidelma
Kvinna
Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.
Förekommer i:
