Exempel på litterära figurer
-
Jan Erelius
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.
-
Jaime Bunda
Man
Föräldrarna är från framgångsrika familjer i Angola, och därför blir Jaime Bunda statlig agent. Som sådan är han dock ett misslyckande. Han är i yngre medelåldern, föga intelligent, begår misstag på löpande band, och hans kroppshydda ger honom problem (ordet ”bunda” betyder vänligt uttryckt ”stor ända”). Han är huvudperson i två roliga romaner av Pepetela (pseudonym för Artur dos Santos).
-
Fredrik Broman
Man
Efter flera års anställning i Stockholm får Fredrik Broman, drygt 40 år gammal, en tjänst vid kriminalpolisen i Visby, och flyttar till Gotland med hustrun Ninni och sönerna Joakim och Simon. Han får lösa flera mordfall, blir svårt skadad i tjänsten, har problem i äktenskapet och blir osäker på både sin livssituation och sin hälsa. Vilket Håkan Östlundh skildrat i en svit polisromaner.
-
Ann Lindell
Kvinna
Hon är kriminalkommissarie i Uppsala, och huvudperson i en svit lovordade kriminalromaner av Kjell Eriksson. Redan i första boken om henne möter hon lantarbetaren Edward Risberg, och de har ett förhållande som dock senare tar slut – egentligen mot bådas vilja. Lindell har därefter ett något förvirrat privatliv, men i jobbet är hon effektiv, fantasirik och en uppskattad utredningsledare.