Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • George Smiley

    Man

    Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sanningens tjänst Bild på bokomslag för Mord i högre skolan Bild på bokomslag för Mullvaden Bild på bokomslag för Spegelkriget Bild på bokomslag för Spionen som kom in från kylan
  • Henrik Pettersson

    Man

    En cirka 30 år gammal småfifflare, smal, mellanblond, ogift och empatilös. Han är bosatt i Stockholm där han missköter olika jobb och kopplar av med droger och sex tills han råkar riktigt illa ut i en trilogi kriminalromaner av Anders de la Motte och blir jagad inte bara av polisen. Henrik ”HP” Petterssons storasyster Rebecca Normén är dock polis och kan hjälpa honom då han råkat illa ut.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Geim Bild på bokomslag för Buzz Bild på bokomslag för Bubble
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för