Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erlendur Sveinsson

    Man

    Kommissarie i Reykjavík, och huvudperson i en rad polisromaner av Arnaldur Indriðason. Erlendur – efternamnet Sveinsson nämns enligt isländsk sed sällan – är en skicklig och empatisk polis, men sliten och ibland ångestfylld. En orsak är att han lämnade sin familj då barnen var små, varför minns han inte själv. Ex-frun hatar honom ännu för detta, och både sonen och dottern blev missbrukare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Glasbruket Bild på bokomslag för Kvinna i grönt Bild på bokomslag för Änglarösten Bild på bokomslag för Mannen i sjön Bild på bokomslag för Vinterstaden +7 st
  • Temperance Brennan

    Kvinna

    Medelålders men välbevarad och internationellt känd rättsantropolog, som i Kathy Reichs romaner är verksam i såväl Kanada och USA som andra länder. I första boken är Temperance ”Tempe” Brennan nyskild och nykter alkoholist. Viktiga personer i hennes liv är dottern Kate, som går på college, polisdetektiven Andrew Ryan, som hon har ett till och från-förhållande med, samt systern Harriet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Redan död Bild på bokomslag för Död idag Bild på bokomslag för Dödligt beslut Bild på bokomslag för Dödliga hemligheter Bild på bokomslag för Dödligt allvar
  • Maureen O’Donnell

    Kvinna

    Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i Garnethill Bild på bokomslag för Exil Bild på bokomslag för Den sista utvägen
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek