Exempel på litterära figurer
-
Beate Stein
Kvinna
Ung kriminalkommissarie i Dortmund, blond och grönögd och tillräckligt tuff – med råge – för att klara sig på en mansdominerad och ofta manschauvinistisk arbetsplats. Beate Stein är en heterosexuell feminist som föredrar att sätta dit män framför kvinnor, men hon fuskar absolut inte i jobbet. Genom böckerna av Sabine Deitmer har hon blivit något av en galjonsfigur för s.k. Frauen-Krimis.
Förekommer i:
-
Christopher Silfverbielke
Man
Han har varit verksam som bl.a. aktiemäklare och riksdagspolitiker, men framför allt är Christopher Silfverbielke en fullfjädrad psykopat, mördare och bedragare – svensk kriminallitteraturs vidrigaste figur. Men han är snygg, charmig, välklädd och artig, vilket gör att han lätt får kvinnor på fall i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund. Och hans hämndaktioner är extremt brutala.
Förekommer i:
-
Statsrådet
Man
Hans namn är en lika väl förborgad hemlighet som författarens Bo Baldersons verkliga identitet. Statsrådet – som suttit i såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar – har ärvt en väldig förmögenhet, är lyckligt gift och har 16 barn (varav ett adopterat). Han älskar att lösa mordfall, på sitt eget sätt och till omgivningens förtvivlan, men till allas stora häpnad lyckas han också…
Förekommer i:
-
Harald Morell
Man
Som länsman i ångermanländska Anundsjö i mitten av 1800-talet får Harald Larsson Morell några besvärliga mordfall att lösa. Men hans stora problem och hjärtesorg är hustrun Helena, som efter tre missfall är djupt deprimerad och nekar till allt sexuellt umgänge. Problemen löser sig så småningom i böckerna av Bo R. Holmberg, som även skrivit deckare om Morells son och sonson – alla poliser.
Förekommer i:
