Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Irene Huss

    Kvinna

    Kriminalinspektör i Göteborg, gift med en duktig köksmästare och mor till två tvillingflickor i tonåren som ger föräldrarna problem genom att periodvis intressera sig för bl.a. nynazismen och veganmat. Huss kämpar som kvinna i ett mansdominerat yrke mot fördomar, men har av sin skapare Helene Tursten även försetts med ett EM-guld i ju-jutsu vilket ibland är henne till nytta i tjänsten.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Glasdjävulen Bild på bokomslag för Den krossade tanghästen Bild på bokomslag för Kallt mord Bild på bokomslag för Kvinnan i hissen och andra mystiska historier Bild på bokomslag för Guldkalven +8 st
  • Kent Mortland

    Man

    Han är mörkhårig, med lite för stor näsa och haka och håller sig i god form genom att jogga. När han introduceras i Peter Gissys debutdeckare är PR-mannen Kent Mortland nybliven änkling sedan hans östtyska hustru Gretel avlidit i cancer. Han bor med deras dotter Paula i ett radhus i Åkered utanför Göteborg. Han är Tysklandsvän, besöker ofta landet – och blir inblandad i olika brottsfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blå åtrå Bild på bokomslag för Svart hämnd Bild på bokomslag för Vit sorg Bild på bokomslag för Röd död Bild på bokomslag för Gul ondska
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek