Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Pernilla Bitén

    Kvinna

    Ofta – till hennes stora irritation – kallas hon ”Sverige vackraste polis”. Hon är lång, med mörkbrunt hår, fräknar, glittrande ögon och ett brett leende, enligt författaren Gösta Unefäldt. Pernilla Bitén är en duktig polis, som avancerar från kriminalassistent till kriminalchef i Strömstad. Hon gifter sig med kollegan Bo Kronborg, och de får tillsammans dottern Emma – samt två bostäder.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödligt handikapp Bild på bokomslag för Högt spel Bild på bokomslag för Hämnden är min, säger ... Bild på bokomslag för Den röda nyckeln Bild på bokomslag för ... dömes för mord … (Brottsbalken 3 kap. 1§)
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Will Robie

    Man

    När polisen eller militären inte kan stoppa USA:s fiender kallar regeringen in sin skickligaste lönnmördare. Han ifrågasätter aldrig en order och misslyckas aldrig, försäkrar David Baldacci. Den storvuxne Will Robie har skarpskurna ansiktsdrag, mörkt hår och en mängd ärr på torso och armar. En svag punkt är dock hans känslor för Jessica Reel, även hon en beryktad och effektiv USA-agent.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De oskyldiga Bild på bokomslag för Attentatet Bild på bokomslag för De jagade Bild på bokomslag för Den skyldige Bild på bokomslag för Slutspel
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek