Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Helen Grace
Kvinna
Kriminalinspektör Helen Grace hade en svår uppväxt på offentliga inrättningar, som lett till psykiska problem och skuldkänslor. För att bekämpa dem går den framgångsrika, självständiga, attraktiva men också ensamma kvinnan till en professionell ”bestraffare” som piskar henne. Hon är masochist – men också en av de duktigaste poliserna i Southhampton, försäkrar hennes skapare M.J. Arlidge.
-
Ulrika Stål
Kvinna
Självsäker, egocentrisk men skicklig advokat och duktig detektiv i Stockholm, huvudperson i advokaten Ann-Christin Henshers fem deckare. Ulrika Stål är snygg, klär sig flott och dyrt, syns ofta i innekretsar och satsar allt på jobbet. Hon har en snäll och eftergiven äkta man, Stefan, som tar hand om barn och hushåll tills hon skaffar sig en älskare varefter skilsmässan blir ett faktum.