Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Maurice Wallion

    Man

    Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vid de sex kaptenernas bord : några Jules-Verne-historier Bild på bokomslag för Sanningen om Cro-Cro : Jul. Regis sista noveller
  • Harry Friberg

    Man

    Stieg Trenter baserade sin huvudperson Friberg på sin gode vän, fotografen K.W. Gullers. Även Friberg är känd fotograf, glad och alert, med smak för bordets och livets goda samt kvinnligt sällskap. Han är dock inte historiernas egentlige problemlösare, den rollen har kriminalintendent Vesper Johnson. Efter Trenters död tog dennes hustru Ulla över figurerna – och lät Friberg gifta sig!

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Narr på nocken Bild på bokomslag för Döda rummet Bild på bokomslag för Aldrig Näcken Bild på bokomslag för Dockan till Samarkand Bild på bokomslag för Dvärgarna +43 st
  • Mårten Lind

    Man

    Han torde vara svensk kriminallitteraturs lataste (vad det gäller jobbet) och hungrigaste polis. Men trots att han ofta försätter sig i penibla situationer krånglar Mårten Lind i Falsterbo sig ur dem tack vare sin naivitet och sina krystade ursäkter, enligt författarduon Christina Olséni & Micke Hansen. Han är storväxt och frodig, gift med dalkullan ”Frugan” och stolt far till två barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Badhytten : det som göms i sand kommer fram ibland Bild på bokomslag för Fågelskådaren Bild på bokomslag för Ryttaren Bild på bokomslag för Strandhotellet
  • Vilhelm Persson

    Man

    Den hypokondriske, knarrige och pensionerade adjunkten – känd för sitt sirliga och korrekta språkbruk – är en ytterst motvillig ”Watson” till sin svåger, det oförbränneliga Statsrådet i Bo Baldersons pusseldeckare. Allt Vilhelm Persson önskar sig är lugn och ro, men Statsrådet använder honom glatt för sina inte alltid korrekta eller ens lagligt genomförda utredningar av gåtfulla mordfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Statsrådet och döden