Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Beatrice Farkas

    Kvinna

    Liksom sin skapare Carolina Neurath är hon en framgångsrik ekonomijournalist. Men Beatrice Farkas går helt in för sitt arbete: hon är envis, egensinnig och snarast asocial. Hon attraherar män men bor ensam i Gamla stan i Stockholm, och har enbart tillfälliga förhållanden. När hon var åtta år dog hennes mor i cancer, och hennes fasta punkt i tillvaron är nu hennes ungerska farmor Eszti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gränslösa Bild på bokomslag för Fartblinda Bild på bokomslag för Brännmärkta
  • Nathalie Svensson

    Kvinna

    Hon är överläkare i Uppsala och psykolog i rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp (GMP). Dessutom en ledande expert på psykopater och seriemördare, försäkrar hennes skapare Jonas Moström. Hon har en tragisk bakgrund, som inkluderar mordet på hennes fästman Adam, samt en vårdnadstvist med ex-maken Håkan om parets båda barn. Nathalie Svensson samarbetar ofta med kommissarie Johan Axberg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Himlen är alltid högre Bild på bokomslag för Dominodöden Bild på bokomslag för Midnattsflickor Bild på bokomslag för Trogen intill döden Bild på bokomslag för Skuggorna ruva
  • Loppan (Arvid) Roos

    Man

    Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blodshämnd Bild på bokomslag för Loppan Bild på bokomslag för Igloo Bild på bokomslag för Masken Bild på bokomslag för Monika
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för