Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kirre (Erik) Oskarsson

    Man

    Han har suttit inne för mord och rån, och varit alkoholiserad. Men 35 år gammal försöker Erik Oskarsson, känd som ”Kirre”, få ordning på sitt liv. Det svårt, men när t.ex. hans ex-fru mördas börjar han utreda saken på egen hand. Han är liten till växten, men tål slag och stötar, och kan det kriminella Malmö utan- och innantill – vilket framgår av de böcker Jörgen Hansen skrivit om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överdos Bild på bokomslag för Baksmälla Bild på bokomslag för Snedtändning Bild på bokomslag för Hallick Bild på bokomslag för Maffia
  • Van Veeteren

    Man

    Trots att han har en framgångsrik karriär som kriminalkommissarie tröttnar han på jobbet, sadlar om och blir antikvariatsbokhandlare. Men han fortsätter spela en viktig roll i Håkans Nessers böcker om polisen i Maardam. Van Veeteren är storvuxen och tung, har basröst, är frånskild och opererad för tarmcancer. Han är förtjust i klassisk musik och mörkt öl, och tuggar gärna på en tandpetare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten +6 st
  • Alex Delaware

    Man

    Delaware är barn- och ungdomspsykolog i Los Angeles, och anlitas som sådan av polisen i fall där unga varit inblandade. Han nöjer sig dock inte med polisens utredningar, utan forskar själv vidare i en svit romaner av Jonathan Kellerman. Själv är Delaware en mycket intelligent men emotionellt osäker person, något som också kännetecknar hans förhållande med flickvännen Robin Castagna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Monstret Bild på bokomslag för Doktor Död Bild på bokomslag för Blodsband Bild på bokomslag för Mordboken Bild på bokomslag för - den starkes rätt
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur