Exempel på litterära figurer
-
Archie Goodwin
Man
Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.
-
Bärlach
Man
Trots att han figurerar i endast två (korta) romaner av Friedrich Dürrenmatt är kommissarie Bärlach – något förnamn nämns aldrig – en av litteraturens mest kända polismän. Han är ålderstigen, sliten och ogift, arbetar vid polisen i Bern och har cancer i magen, vilket han vet kommer att leda till hans död inom ett år. Med stor människokännedom och intuition tar han sig an sina utredningar.
-
Peter Ullman
Man
Egentligen är han deckarförfattare, men när han på olika sätt blir inblandad i mordfall kan han inte låta bli att agera detektiv – och gör det med framgång. Julius Bark (pseudonym för duon Evert Lundström och Jan Moen) skrev tre romaner om honom. Peter Ullman bor i Stockholm, är rödlätt, stornäst och rund om magen. Han röker pipa, gillar whisky och har en energisk och bestämd mor.
-
Adam Fawley
Man
Kriminalkommissarie i Oxford och huvudperson i en svit romaner av pseudonymen Cara Hunter. Den vänlige och medkännande Adam Fawley är något över 40 år gammal och lite mer än 180 cm lång, mörkhårig och därtill mycket attraktiv. Han löser sina fall med hjälp av ett rutinerat team kriminalare. Hans hustru är juristen Alex, och makarna sörjer sitt enda barn, sonen Jake, som dog tio år gammal.