Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Joe (Joseph) O'Loughlin

    Man

    Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den misstänkte Bild på bokomslag för Förlorad
  • Diane Fry

    Kvinna

    Hon är en skicklig mordutredare, men privat är kriminalpolisen Diane Fry i deckarna av Stephen Booth en osäker och mycket sårbar person. Bland hennes underordnade på polisstationen i den fiktiva staden Edendale i nationalparken Peak District i Derbyshire finns Ben Cooper, med vilken hon har ett komplicerat förhållande. De är förälskade i varandra, vilket de varken kan eller vill medge.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svarta hunden Bild på bokomslag för Jungfrudansen Bild på bokomslag för Iskallt spår Bild på bokomslag för Blindspel Bild på bokomslag för Ett sista andetag +11 st
  • Harry (Henry) Nelson

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Norfolk, där han samarbetar med rättsarkeologen Ruth Galloway i en serie deckare av Elly Griffiths (pseudonym för Domenica Maxted). Harry Nelson är gift med Michelle, och har tre barn med henne – men också en dotter med Galloway efter en tillfällig natt tillsammans. Han är lång och mörk, med grånande hår och har rykte om sig att bli brysk då han är otålig.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Flickan under jorden Bild på bokomslag för Känslan av död Bild på bokomslag för Janusstenen Bild på bokomslag för Huset vid havets slut Bild på bokomslag för En orolig grav +10 st
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr