Exempel på litterära figurer
-
Peter Decker
Man
Då han förälskar sig i den judiska änkan Rina Lazarus avslöjar den frånskilda ensamstående pappan och polisinspektören Peter Deckers föräldrar att han är adopterad, och att hans biologiska föräldrar var judar. Han byter religion, och kan gifta sig med Rina. Tillsammans löser de en rad brottsfall i Faye Kellermans böcker, där den ena av dem – eller i vissa fall båda – spelar huvudrollen.
Förekommer i:
-
Anne-kin Halvorsen
Kvinna
Förnamnet skrevs Annekin – utan bindestreck – när Kim Småge introducerade henne i en långnovell. Därefter blev det Anne-kin: hon är polisassistent i Trondheim, där hennes envishet, tålamod och hetsiga humör gör att hon hamnar i farliga situationer när hon löser fall med modern brottslighet. På fritiden lyssnar hon på blues på sin dyra musikanläggning, eller badar i Trondheimsfjorden.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Harry Kvist
Man
Han är en udda personlighet och amatördetektiv: en ex-boxare och kåkfarare som arbetar som indrivare, är bisexuell och dricker för mycket. Han är verksam i Stockholm på 1930-talet i en trio romaner av Martin Holmén. Harry ”Kvisten” Kvist är ensamstående, med få vänner (men många ”bekanta”) inte särskilt smart, men kraftigt byggd, och tar allt för gärna till knytnävarna när det blir bråk.
Förekommer i:
