Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Arnold Nyman

    Man

    Envis och ärlig kriminalkommissarie, som löser sina fall så grundligt att hans chefer gnisslar tänder – och omplacerar honom. Han har arbetat i Stockholm och Malmö, men främst i Göteborg. Arnold Nyman har ett vardagligt utseende, är änkling och har en vuxen dotter, Helena. Christian Aage (pseudonym för Kjell E. Genberg) har skrivit nio romaner om honom; i den sista har han gått i pension.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Italiensk öppning Bild på bokomslag för Damoffer Bild på bokomslag för Rockad med drottning Bild på bokomslag för Löparna Bild på bokomslag för Kungen hotad
  • Sten Wall

    Man

    Han älskar mat, främst husmanskost, och det har resulterat i en viss övervikt som kommissarie Sten Wall försöker bekämpa genom långa promenader i halländska Staden. Där löser han också brott i en lång svit deckare av Björn Hellberg. Den sympatiske, något sävlige Wall, som åldras ovanligt långsamt, är ungkarl men sedan flera år särbo med Ulla i Göteborg. Och han semestrar gärna på Bornholm.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den grå Bild på bokomslag för Funny Fanny Bild på bokomslag för Då dagboken dog Bild på bokomslag för Dödslängtan Bild på bokomslag för Trofésamlaren +22 st
  • Gavin Troy

    Man

    Troy är kriminalpolis i det fiktiva engelska countyt Midsomer, och kommissarie Tom Barnabys högra hand. I Caroline Grahams romaner är Troy en duktig och intelligent polis, men hans fördomar – han är bl.a. homofob – och bryska sätt talar till hans nackdel. I TV-serien ”Morden i Midsomer” är hans personlighet tillrättalagd och klart mer sympatisk, och han är fortfarande en skicklig utredare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morden i Badgers Drift Bild på bokomslag för En tragisk mans död Bild på bokomslag för Döden i förklädnad Bild på bokomslag för Skrivet i blod
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek