Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Harry Kvist

    Man

    Han är en udda personlighet och amatördetektiv: en ex-boxare och kåkfarare som arbetar som indrivare, är bisexuell och dricker för mycket. Han är verksam i Stockholm på 1930-talet i en trio romaner av Martin Holmén. Harry ”Kvisten” Kvist är ensamstående, med få vänner (men många ”bekanta”) inte särskilt smart, men kraftigt byggd, och tar allt för gärna till knytnävarna när det blir bråk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Nere för räkning Bild på bokomslag för Clinch Bild på bokomslag för Slugger
  • John Rebus

    Man

    Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hängande trädgården Bild på bokomslag för Förlorade själar Bild på bokomslag för När mörkret faller Bild på bokomslag för Svarta sinnen Bild på bokomslag för Fallen +15 st
  • Jimmy Perez

    Man

    Efternamnet till trots har Jimmy Perez släkt bott på Shetlandsöarna i flera hundra år – de är ättlingar till spanska skeppsbrutna. Han är polis, och huvudperson i en rad ”polispussel” av Ann Cleeves. Perez inleder ett förhållande med den ensamstående mamman Fran Hunter i första boken, och han drabbas hårt när han senare förlorar henne. Han hämtar sig dock och återkommer i fler böcker.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart som natten Bild på bokomslag för Vita nätter Bild på bokomslag för Rött stoft Bild på bokomslag för Blå gryning Bild på bokomslag för Dött vatten
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för