Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erik Sandström

    Man

    Han torde vara den enda amatördetektiven i svensk kriminallitteratur som arbetar som ambulanssjuksköterska – ett yrke som också hans skapare Mikael Ressem haft. Erik Sandström går helhjärtat in för sitt jobb, vilket gör honom så stressad att han tidvis missbrukat tabletter och sprit. Han är blond och ser trevlig ut, men har trassliga relationer med kvinnor, bl.a. kollegan Karin Prestberg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En själ som blöder Bild på bokomslag för Av jord är du kommen Bild på bokomslag för Levande död [rev. vers.] Bild på bokomslag för Hav utan botten [rev. vers.] Bild på bokomslag för +12 st
  • Rhea Moser

    Kvinna

    Jurist, född 1960, med judisk mor och dansk far. Rhea Moser har svart hår, mörka ögon, fint mejslade ansiktsdrag och är diskret klädd. Hon är brorsdotterdotter till den gamle advokaten Samuel Rosenbaum, som Leif Silbersky och Olov Svedelid skrivit en rad romaner om. Hon dyker upp som en överraskning i Rosenbaums liv, och finns vid hans sida även sedan hon gift sig med Paolo och fått barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Upplösningen Bild på bokomslag för Upplösningen Bild på bokomslag för Bilden av ett mord Bild på bokomslag för Hämnden är aldrig rättvis Bild på bokomslag för Hämnden är aldrig rättvis
  • Margareta Nordin

    Kvinna

    Hon sägs vara den första lesbiska polisen i svensk deckarlitteratur: hon har ett inte okomplicerat förhållande med kollegan Camilla. Kriminalinspektör Margareta Nordin i Göteborg har yvigt blont hår, och hennes kroppskonstitution får enligt författaren Inger Jalakas ”vissa män att tänka på en vacker valkyria”. Hon löser i första hand fall med mord på eller övergrepp mot kvinnor och barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Borde vetat bättre Bild på bokomslag för Sinne utan svek Bild på bokomslag för Den ryske mannen Bild på bokomslag för Ur min aska Bild på bokomslag för Hat
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur