Exempel på litterära figurer
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Ellen Elg
Kvinna
Medelålders svensk läkare och biståndsarbetare som dock vanligen arbetar utomlands, främst i Afrika och Asien. Hon har långt, blont hår, är gift med forskaren Björn – som även han arbetar internationellt – och de har två barn. I Karin Alfredssons böcker ägnar Ellen Elg sig åt att tillvarata misshandlade och förtryckta kvinnors rättigheter i samband med brottsfall i varierande kulturer.
Förekommer i:
-
Anna Holt
Kvinna
Den kvinnliga polisen – sedermera polismästaren – Anna Holt i Stockholm skapades av Jan Guillou och Leif G.W. Persson i de TV-serier om henne som de skrev manus för på 90-talet. Hon har sedan under årens lopp haft mer eller mindre stora roller i några av de romaner de skrivit var för sig. Holt är en komplicerad personlighet, men en envis och idérik utredare och skicklig förhörsledare.
Förekommer i:
-
Tuppence Beresford
Kvinna
Egentligen heter hon Prudence Cowley Beresford, men kallas Tuppence av alla, även maken Tommy. Hon är inte direkt vacker, men kvicktänkt och charmig, och det är inte sällan hon som hittar avgörande ledtrådar i de fall som makarna löser i deckare av Agatha Christie. Understundom bygger lösningarna dock mer på Tuppences intuition än på logik. I sista boken om dem är de båda 70-plussare.
Förekommer i:
