Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Pernilla Bitén

    Kvinna

    Ofta – till hennes stora irritation – kallas hon ”Sverige vackraste polis”. Hon är lång, med mörkbrunt hår, fräknar, glittrande ögon och ett brett leende, enligt författaren Gösta Unefäldt. Pernilla Bitén är en duktig polis, som avancerar från kriminalassistent till kriminalchef i Strömstad. Hon gifter sig med kollegan Bo Kronborg, och de får tillsammans dottern Emma – samt två bostäder.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödligt handikapp Bild på bokomslag för Högt spel Bild på bokomslag för Hämnden är min, säger ... Bild på bokomslag för Den röda nyckeln Bild på bokomslag för ... dömes för mord … (Brottsbalken 3 kap. 1§)
  • Lisbeth Salander

    Kvinna

    En ung punktjej, datorexpert (hacker och cracker) med en olycklig uppväxt – hon var bl.a. inlagd på mentalsjukhus – som är en av Sveriges internationellt sett mest kända litterära kvinnliga figurer. Hon är huvudperson i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Hon är en noggrann planerare med vänstersympatier, och då det krävs en effektiv action-hjältinna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Johannes Brobeck

    Man

    Den nypensionerade fängelseprästen Johannes Brobeck är född på juldagen. Hans vänliga sätt har gjort honom mycket omtyckt, och han får därför mot sin vilja kunskaper om brottsfall som han hjälper Göteborgspolisen att utreda. Han är singel, kort och något rundlagd, med kraftig näsa, gråsprängt hår och klarblå ögon. I sin ungdom var han vänsteraktivist, berättar författaren Mats Ahlstedt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dockmakarens dotter Bild på bokomslag för Trasdockorna Bild på bokomslag för Ondskans spår
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek