Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Konrad Sejer

    Man

    I motsats till många andra kriminallitterära mordutredare är kommissarie Konrad Sejer vid Oslo-polisen en lugn och eftertänksam personlighet utan magproblem. Hans närmaste umgänge är dottern samt hans hundar – den första heter Kollberg. Sejer är en effektiv mordutredare som löser fall i lovordade romaner av norska Karin Fossum som vunnit internationell uppmärksamhet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Älskade Poona Bild på bokomslag för Svarta sekunder Bild på bokomslag för Evas öga Bild på bokomslag för Mordet på Harriet Krohn Bild på bokomslag för Se dig inte om! +10 st
  • Harriet Vane

    Kvinna

    29 år gammal ställs deckarförfattaren Harriet Vane inför rätta för att ha giftmördat sin älskare. Hon frias av lord Peter Wimsey, som förälskar sig i henne och sedan i några av Dorothy L. Sayers romaner uppvaktar den självständiga Vane. Hon deltar i hans utredningar, men är ointresserad av ett mer intimt förhållande med honom. Så småningom ger hon dock efter, de gifter sig och får tre söner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Drama kring ung dansör Bild på bokomslag för Kamratfesten Bild på bokomslag för Lord Peters smekmånad Bild på bokomslag för Oskuld och arsenik
  • Niels Oxen

    Man

    Den ende som tilldelats Danmarks högsta militära utmärkelse, Tapperhetskorset – detta sedan han räddat en hel militär avdelning i Afghanistan. Men kriget har gett Niels Oxen psykiska problem, och han försöker nu utan framgång leva som en eremit, under falskt namn. Han är mager och sliten, har tunt hår i en hästsvans och en son han aldrig träffar, berättar författaren Jens Henrik Jensen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De hängda hundarna Bild på bokomslag för Mörkermännen Bild på bokomslag för Den frusna elden Bild på bokomslag för Lupus Bild på bokomslag för
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr