Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Fleming Stone

    Man

    Han trivs bäst i sitt välförsedda bibliotek – det är dit privatdetektiven Fleming Stone drar sig då han grunnar på ett besvärligt fall i romanerna av Carolyn Wells. Och de är många, fler än 60. Så ser han också mycket ”lärd” ut, är extremt allmänbildad och dessutom tystlåten, korrekt och vänlig med ett ”sympatiskt” ansikte. Vanligen är det polisen som kommer till honom och ber om hjälp.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Säkerhetskedjan
  • Christer Wijk

    Man

    Kommissarie Wijk är en av den svenska kriminallitteraturens mest kända polismän. Han är född och uppvuxen i Skoga (så kallas Nora av författaren Maria Lang i hennes pusseldeckare), och löser de flesta av sina fall där och i Stockholm. Han har nära kontakt med sin mor som ännu är bosatt i Skoga, och gifter sig sedermera med sångerskan Camilla Martin – ett inte helt problemfritt äktenskap.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Siden, sammet Bild på bokomslag för Använd aldrig arsenik Bild på bokomslag för Arvet efter Alberta Bild på bokomslag för Att vara kvinna Bild på bokomslag för Camilla vid skiljevägen +37 st
  • Bo Jarnebring

    Man

    Kriminalinspektör Bo Jarnebring är från Dalarna, men arbetar i Stockholm. Han har varit idrottsman på elitnivå, och är skild från Annika med vilken han har två söner. Han introducerades i Leif G.W. Perssons debutdeckare ”Grisfesten”, och har sedan haft flera mer eller mindre framträdande roller i dennes kriminalromaner. Jarnebring samarbetar gärna med bäste vännen Lars Martin Johansson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mellan sommarens längtan och vinterns köld : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Profitörerna : en polisroman Bild på bokomslag för En annan tid, ett annat liv : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Grisfesten : en rövarroman Bild på bokomslag för Samhällsbärarna : en roman om ett brott
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek